sunitinib

sunitinib är ett cancerläkemedel och används för gastrointestinala stromala tumörer (GIST), neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln eller tumörer i njurcellerna som inte längre kan tas bort kirurgiskt. Det marknadsförs under handelsnamnet Sutent® och tillverkas av Pfizer. Sunitinib kan orsaka flera biverkningar genom att interagera med sköldkörtelhormonerna.

Vad är Sunitinib?

Sunitinib är en så kallad receptortyrosinkinasinhibitor och används vid behandling av speciella former av cancer som inte längre kan behandlas kirurgiskt. Den aktiva substansen i sunitinib innehåller ett aromatiskt skelett med en komplex kemisk struktur. Dess kemiska molekylformel är C22H27FN4O2.

Sunitinib används som ett substitutläkemedel om behandling med imatinib inte tolereras. Imatinib är också en receptortyrosinkinasinhibitor. Receptortyrosinkinaser är ansvariga för överföringen av fosfatgrupper till tyrosinresterna i ett protein. Motsvarande proteiner påverkas signifikant i deras aktivitet. Receptortyrosinkinaser medierar hela signalkaskader inom cellen.

Samtidigt påverkar de också cellproliferation, dvs. H. på multiplikation av celler genom celldelning, genom att de också fungerar som receptorer för tillväxtfaktorer. Dessa är särskilt tillväxtfaktorerna VEGF, PDGF, c-Kit, FLT, RET eller CSF. VEGF (Vascular Endothelial Growth Factor) fungerar som en signalmolekyl och stimulerar bildandet av blodkärl (vasculogenesis). Tillväxtfaktorn PDGF (trombocytledd tillväxtfaktor) fungerar som en mitogen (stimulator av celldelning) särskilt för celler i bindvävnaden. Speciellt förmedlar protein c-kit cellproliferation för stamceller.

Alla andra tillväxtfaktorer spelar också en viktig roll i celldelningen. Om de bildas i större utsträckning, stimuleras också celldelning och en cancertumör kan utvecklas. Ovan nämnda tillväxtfaktorer spelar en roll i utvecklingen av gastrointestinala stromala tumörer (GIST), neuroendokrina tumörer (NET) i bukspottkörteln och njurcellscancer.

GIST är sällsynta tumörer i bindvävnaden i matsmältningskanalen. Neuroendokrina tumörer är också sällsynta och stimulerar produktionen av vissa hormoner. Genom att blockera tillväxtfaktorreceptorerna kan läkemedlet sunitinib begränsa deras aktivitet och därmed hämma cancertillväxt.

Farmakologisk effekt

Sunitinib har en hämmande effekt på tillväxten av vissa cancerceller. Detta är särskilt sant för bindvävsceller i matsmältningskanalen, i njurarna och i neuroendokrina tumörer. Den aktiva ingrediensen blockerar de så kallade receptortyrosinkinaser.

Tyrosinkinaser är enzymer som överför fosfatgrupperna till tyrosinrester från andra proteiner. De fosforylerade ställena för proteinet känns igen av SH2-domänerna i andra proteiner. De binder till de fosforylerade platserna och möjliggör således överföring av signaler.

En SH2-domän är ett karakteristiskt proteinsegment med cirka 100 aminosyror. På grund av denna bindning inträffar en konformationell förändring i proteinet, som överförs till andra proteiner. En signalkaskad utvecklas från detta. Receptortyrosinkinas fosforylerar receptorproteiner, som fungerar som dockningsställen för proteiner, som sedan aktiveras på grund av bindningen och medierar ytterligare vissa effekter. Dessa proteiner inkluderar också de tillväxtfaktorer som är ansvariga för spridningen av celler. Med ökad bildning av tillväxtfaktorer kan celltillväxt komma ur kontroll, vilket får cancer att utvecklas.

Eftersom tillväxtfaktorerna bara kan utveckla sin effekt när de binder till sina receptorer, kan deras hämning hjälpa till att stoppa tillväxten av cancertumörer.

Receptorn är i sin tur möjlig att binda till tillväxtfaktorerna beroende på fosforylering av receptortyrosinkinaser. Men när receptortyrosinkinas blockeras av läkemedlet sunitinib, sker ingen bindning med tillväxtfaktorerna. Således förblir tillväxtfaktorerna inaktiva och sänder inte någon signal för celltillväxt. När det gäller cancertumörer betyder detta ett tillväxtstopp eller en långsam tillväxt.

Medicinsk applikation och användning

Som redan beskrivits används läkemedlet sunitinib i speciella cancerformer såsom gastrointestinala stromala tumörer (GIST), neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln eller njurcellscancer. Där används det emellertid endast för inoperabla cancertumörer eller bildning av metastaser.

Dessutom fungerar Sunitinib som ett substitutberedning om behandling med läkemedlet Imatinib leder till allvarliga biverkningar. Studier har visat att det fungerar särskilt bra på nämnda tumörer. Livslängden för patienter som behandlats med sunitinib kunde fördubblas jämfört med obehandlade patienter i vissa fall. Det kunde dessutom påvisas att livskvaliteten för de behandlade personerna förbättras avsevärt.

Sunitinib arbetar länge efter att det tagits. Den har en halveringstid på cirka 40 till 60 timmar. I organismen metaboliseras den av enzymet CYP3A4 (cytokrom P450 3A4) och får därmed ännu mer effektivitet. Metaboliten verkar ännu längre än själva den aktiva ingrediensen.

Risker och biverkningar

Det finns biverkningar när du använder sunitinib. Trötthet, diarré, högt blodtryck, näsblödningar, inflammation i munslemhinnan eller det så kallade hand-fot-syndromet. Hand-fot-syndromet orsakar smärtsam rodnad och svullnad i fotsålen och handflatorna. Vanligtvis är detta syndrom en reaktion från kroppen på administration av cytotoxiska läkemedel.

En annan biverkning av sunitinib är hämningen av enzymet sköldkörtelperoxidas. Sköldkörtelperoxidas är ansvarig för införlivandet av jod i tyrosin för att bilda sköldkörtelhormonema T3 och T4. Detta kan leda till en underaktiv sköldkörteln under behandling med sunitinib. Den ofta observerade tröttheten under kemoterapi med sunitinib beror antagligen på detta.

Sunitinib får inte användas vid överkänslighet mot den aktiva substansen.