Bröstkörtlar

De Bröstkörtlar mannen sitter i det kvinnliga bröstet. Under påverkan av hormonerna oxytocin och prolaktin producerar och utsöndras det mjölk för att ge näring till avkomman. Förstört mjölkproduktion sker främst när de involverade hormonerna misslyckas.

Vad är bröstkörteln?

Amning av alla däggdjur sker med hjälp av bröstkörtlarna. Det är en hudkörtel av kvinnliga däggdjur som specialiserat sig på mjölkproduktion och utsöndring. Dessa processer är relevanta för utfodring av avkommor och kontrolleras hormonellt.

Hos människor stimuleras hormonfrisättning av interaktionen mellan mor och barn. De mest relevanta ammningshormonerna är prolaktin och oxytocin. Det senare stimulerar främst utsöndringen av den producerade mjölken. Denna produktion börjar redan under graviditeten. Bröstkörtlarna kan styras av rörformade körtlar. Under embryonal utveckling uppstår bröstkörtlar på basis av mjölkrygg. Eftersom de är belägna direkt i bröstvävnaden i mänskligheten, kallas mänskliga bröstkörtlar Mjölkkörtlar betecknad.

På grund av deras lokalisering tillhör humana bröstkörtlar till bröstkörtlarna i bröstkorgen, som skiljer sig till exempel från en ko i ryggbrädorna eller en katts bröstkörtlar i bröstkorgen. Den fina strukturen hos körtlarna hos människor beror på kvinnans menstruationscykel och förändras till exempel under graviditet eller amning. Bröstkörteln utsöndrar apokrin. Detta innebär att det för varje dropp mjölk frigör ett sammandraget celllock i lumen.

Anatomi & struktur

Mammakörteln hos alla högre däggdjur består av enskilda körtelkomplex som kallas däggdjurskomplex, var och en med en vorta. Antalet komplex beror på arten och korrelerar med det genomsnittliga antalet nyfödda.

Varje mänskligt mjölkkomplex innehåller ett helt isolerat körtelsystem. Hos människor öppnas upp till 20 olika strimmiga kanaler i varje papilla. Hålrumssystemet i bröstkörtlarna börjar med binda-slutade säckar, även kända som alveoler, som motsvarar den faktiska platsen för amning. Alveolerna är vardera anslutna till flera dräneringskanaler. Alla mjölkkanaler öppnar in i den så kallade cistern som leder genom sträckkanalen från insidan till utsidan. Strukturen i bröstkörteln bestäms av menstruationscykeln och förändras också med graviditet och amningstiden.

Under amningen är den mänskliga bröstkörteln helt utvecklad och alveolerna är utrustade med ett enskiktsepitel, som varierar mellan cylindrisk och platt form beroende på fyllnadsnivå. I det mänskliga bröstet finns en korgcell mellan en epitelcell och källarmembranet. Små mjölkkanaler har också ett epitel. Större mjölkkanaler har ett tvåskiktsepitel och har mjuka muskler i väggen. Cistern har ett tvåskikts kubiskt epitel och bär också släta muskelfibrer. Streak kanaler har ett kutan slemhinnor med svår kornifiering.

Funktion & uppgifter

Den mänskliga bröstkörtlarnas uppgift är att bilda, transportera och utsöndra mjölk för att ge näring till avkomman. På grund av prolaktins hormonella påverkan produceras inte bara mjölk i mjölkkåsarna utan också lagras. Prolaktinet produceras redan i hypofysen under graviditeten och stimulerar mjölkproduktionen. Korgcellerna i körtlarna har en speciell förmåga att sammandras, vilket i sin tur stimuleras av hormonet oxytocin.

Detta hormon bildas i allt högre grad i hypofysen sedan barnet föddes och har främst en effekt på utsöndring. Den direkta interaktionen med barnet stimulerar vidare produktion av oxytocin och initierar utsöndring av mjölk. De små mjölkkanalerna är utrustade med ett enda epitelskikt som bildar ytterligare mjölk. De större mjölkkanalerna har mjuka muskler i väggen som transporterar mjölken. Dessutom bildar de släta musklerna en sfinktermuskulatur, som stänger körteln tillsammans med dess blodkärlsplexus och slemhinnans veck så att mjölken inte kan droppa av. Mänskliga bröstkörtlar arbetar med apokrin sekretion och släpper trängselceller med dropparna i lumen under mjölkproduktionen.

sjukdomar

Bröstkörteln kan orsaka problem på flera sätt. Till exempel är under- eller överproduktion av mjölk under och efter graviditeten relaterad till onormal hypofysaktivitet. När hypofysen producerar för lite prolaktin eller oxytocin produceras eller utsöndras för lite mjölk.

Detta fenomen kallas hypolactation. Det motsatta är hyperlaktation, vilket beror på en ökad produktion av hormoner i hypofysen. De vanligaste orsakerna till amningssjukdomar är godartade tumörer i hypofysen, som patologiskt förändrar hormonaktivitet. Själva bröstkörteln påverkas också ofta av tumörer. Tumörer i detta område är de vanligaste neoplasmerna hos kvinnor och motsvarar ofta blandade varianter av godartade och histologiskt maligna tumörer. En annan sjukdom i bröstkörteln är mastit.

Detta är en inflammation i bröstkörteln. Detta patologiska fenomen är också utbredd. Incontinentia lactis, som motsvarar en störning i mjölkkapaciteten, är lika vanligt. Med denna sjukdom stänger körtelkanalen bara otillräckligt. I de flesta fall föregås detta fenomen av en skada på bröstet, vilket har orsakat skador på körtelkanalerna. De flesta av mjölkkörtelsjukdomarna som nämns här är vanliga inte bara bland människor utan också bland andra däggdjur.