Arv

De Arv ansvarar för att barn ser ut som sina släktingar. Som en del av komplexa processer överförs olika egenskaper till efterkommande via kromosomerna. Därmed möter mor och far alltid två egenskaper för varje kännetecken.

Vad är arv

Människor har 46 kromosomer. Kromosomer är bärare av DNA på vilket all information för fysiskt utseende lagras. Till exempel bestämmer de vilken ögonfärg kommer att utvecklas eller vilken storlek avkomman kommer att nå.

Det finns 46 kromosomer i varje cell i kroppen, exklusive bakterieceller, som delar sig under meios. Den diploida uppsättningen kromosomer kommer från modern och fadern i lika delar.

Kromosomer är utgångspunkten för arv. Det finns olika regler och egenskaper enligt vilka egenskaper ärvs. Huvudorsaken till den stora genetiska mångfalden i en population är rekombinationen av allelerna. Alleler är enskilda komponenter i kromosomer. På detta sätt kan evolution på lång sikt ske samtidigt så snart anpassning till nya levnadsvillkor blir nödvändig.

Funktion & uppgift

Det har länge varit känt att barn ofta ser mycket lik sina föräldrar. Hur ett sådant fenomen uppstår, avkrypterades dock inte gradvis förrän 1865 av Gregor Johann Mendel. Han genomförde experiment med ärtor och kunde namnge processer enligt vilka växternas egenskaper överförs.

Dessa regelbundenheter kan emellertid inte överföras en-till-en till människor. Istället är det en mycket mer komplex process. Totalt finns det cirka 25 000 gener i mänskliga kromosomer. Dessa bestämmer i slutändan utseendet och förloppet för metaboliska processer. Den genetiska variationen är nästan oändlig. Totalt finns det cirka 64 biljoner möjliga kombinationer som så småningom säkerställer att människor liknar men ändå skiljer sig från varandra.

I slutändan garanterar arv att det finns två ritningar (från mor och far) för alla egenskaper i varje cell. Vilken version som kommer att gälla beslutas mycket tidigt. Detta leder till det faktum att vissa egenskaper ärvs dominerande, medan andra förblir recessiva.

Ett inflytande på vilket fenomen som råder kan inte utövas. Föräldrarna har recessiva gener som kan utvecklas till en dominerande gen genom arv. Till exempel är det möjligt att mor och far har svart och blont hår. Som regel ärveras svart hår dominerande.

Men modern kan lika bra ha en gen för blont hår i sig, som även om det inte rådde i henne, nu kan kombinera med samma gen från fadern, vilket i slutändan leder till att avkomman också har blont hår. På grund av de befintliga, men odefinierade, ärvda generna som i slutändan hämtas från ättlingarna är det också möjligt för barnbarn att se ut som sina morföräldrar eller mer avlägsna släktingar.

I slutändan har varje person gener inom sig som inte kunde råda i sitt eget utseende. Det är fortfarande möjligt att ärva dessa egenskaper. Arvets viktigaste uppgift är därför skapandet av genetisk mångfald. Detta är också av stor betydelse för evolutionen.

Sjukdomar och sjukdomar

Sjukdomar kan uppstå som en del av arv. Det finns olika ärftliga sjukdomar som överförs enligt vissa mönster. Till exempel ärvs albinism, kretinism och Peters-Plus-syndrom som ett autosomalt recessivt drag.

Utgångspunkten här är återigen kromosomerna. Vid autosomal arv är den defekta genen på en av kromosomerna som inte är ansvariga för att bestämma kön. Men för att sjukdomen ska råda och överföras till avkommor måste båda föräldrarna ha den skadade genen. Detta är det enda sättet att bli sjuk. Det är dock inte nödvändigt att föräldrarna aktivt lider av sjukdomen. Istället kan de också vara bärare, eftersom fastigheten inte har rådat i dem, men den är fortfarande närvarande i genomet.

När det gäller autosomala dominerande sjukdomar är emellertid närvaron av en defekt gen tillräcklig för att utlösa sjukdomen. Således är risken för sjukdom för barnet 50 procent. Sjukdomar med en autosomal dominerande arv inkluderar seglcellanemi och Marfans syndrom.

Förutom autosomala arvsmönster finns det också de som överförs via gonosomen. Till exempel finns det gener på X-kromosomen som utlöser hemofili eller rödgrön blindhet. Kvinnor har två X-kromosomer, män en X och en Y-kromosom. När det gäller en X-kopplad arv är föräldrarnas och barnets kön avgörande. Till exempel, om en man bär en defekt gen på sin X-gonosom, kommer alla hans döttrar att vara bärare av sjukdomen trots en frisk mor.

Detta baseras på det faktum att barn får en X-kromosom från sin far och en från sin mor för att utveckla sitt kön. Om kvinnan också har den defekta genen kommer alla avkommor att ha uttryck för en viss sjukdom. Om bara kvinnan drabbas blir hennes söner sjuka medan hennes döttrar är bärare. Om bärare får barn kommer de att vara bärare, friska eller sjuka i lika delar.