End-expiratorisk lungvolym

De slut-expiratorisk lungvolym är volymen av lungorna efter normal utandning och motsvarar summan av utandningsreservvolymen och restvolymen. En frisk person har i genomsnitt cirka 2,7 liter. Olika lungsjukdomar kan patologiskt minska eller öka volymen.

Vad är den slutliga expiratoriska lungvolymen?

Lungvolymerna är de olika volymerna i lungorna. Andningsluften tar detta in i de olika andningsstegen. Lungevolymer spelar en roll i både inspiration och utgång och är olika när du andas in från dem när du andas ut. Kombinationer av individuella lungvolymer förstås som lungkapacitet.

Den slutliga expiratoriska lungvolymen är den volym som lungorna har efter normal utgång. Det kallas också funktionell restkapacitet och motsvarar sålunda den gasvolym som finns kvar i lungorna efter utandning.

Andra lungvolymer är den inspirerande reservvolymen, tidvattenvolymen, expiratorisk reservvolym och restvolymen.

Pneumologi handlar främst om lungvolymer och alla lungsjukdomar.

Funktion & uppgift

De parade lungorna används av luftandnande ryggradsdjur för att andas. Effektiviteten i andningsprocessen kallas lungvolym. De individuella lungvolymerna beskriver således effektiviteten med vilken lungorna absorberar syre och utsöndrar koldioxid.

Under inspiration dras luft in i lungorna genom aktiv andning och den därmed sammanhängande andningsmuskeln. Vid inandning fylls bara en bråkdel av den maximala lungvolymen, som kan utvidgas genom ansträngning.

Under utgången får luften som andas ut från lungorna membranen och bröstet att slappna av. Under utgången töms lungorna endast delvis från andningsgas och en volym av gas kvarstår. Denna volym är den slututfallande lungvolymen. Denna volym är därför relevant för andning och spelar främst en roll i form av funktionell restkapacitet.

Volymen är resultatet av summan av restvolymen och expiratorisk reservvolym. Den återstående volymen är den gasvolym som förblir i lungorna efter maximal utgång och som inte kan andas ut på grund av fysiska förhållanden. Med en frisk lunga är detta värde 1,5 liter. Expiratorisk reservvolym motsvarar å andra sidan lungvolymen som också kan andas ut efter normal utgång med tvingad andning. Genomsnittet för en frisk person är 1,2 liter. Som summan av den expiratoriska reservvolymen och den resterande volymen är därför den slutliga expiratoriska lungvolymen för en frisk lunga cirka 2,7 liter.

Denna funktionella restkapacitet spelar huvudsakligen en roll vid diagnosen lungfunktion. Värdet kan bestämmas, till exempel med användning av metoder såsom heliumutspädningsmetoden. I denna testmetod öppnar läkaren en heliumgasförsörjning som tillförs patienten efter normal utgång. När han andas blandar han lungvolymen i den funktionella restkapaciteten med den omgivande luften han andas in. Detta tillhandahåller en buffertfunktion som kan utjämna fluktuationer i syrepartietrycket mellan andningsstegen för inspiration och utgång. Således faller syrepartietrycket i lungorna i lungorna. Partiellt CO2-tryck stiger över det för den friska luften.

Du hittar din medicin här

Sjukdomar och sjukdomar

Lungvolymerna tar patologiska värden i samband med olika sjukdomar. Vid astma, till exempel, är lungvolymen allvarligt nedsatt och kräver medicinska medel för att öka dess effektivitet.

Den slutliga expiratoriska lungvolymen förändras särskilt när det gäller obstruktiv lungsjukdomar. Sjukdomar från denna grupp gör det svårt att andas ut eftersom luftvägarna hindras eller minskas. Andningen är långsammare och resultatet blir lungorna.

För liten end-expiratorisk lungvolym orsakar slut-expiratorisk stängning av de små luftvägarna. I värsta fall kan de nedströms alveolerna kollapsa. Andningsslingan kan normaliseras igen genom positivt slut-expiratoriskt tryck.

Ibland minskas emellertid inte lungvolymerna genom faktiskt funktionsnedsättning av lungorna, utan av krökningar i ryggraden. En ökad slututfallande lungvolym kan indikera en hinder i lungorna. Ytterligare ventilation kan vara kontraproduktiv i en sådan situation.

Interstitiell lungsjukdom har motsatt effekt på slut expiratorisk lungvolym. De orsakar andningsfel i lungorna och minskar således den slutliga expiratoriska lungvolymen.

Lungfunktionsdiagnostik används i pulmonologi för att bedöma patologiska lungvolymer. Lungvolymer spelar också en roll på intensivvården eftersom beslut om möjliga ventilationssteg måste fattas här. De små och stora lungfunktionerna kan kontrolleras med hjälp av spirometri eller kroppspletysmografi. Spirometri mäter lungvolym och andas hastighet och kan således användas för att bedöma hela lungfunktionen.

Det finns olika sätt att självständigt testa lungvolymer, men dessa är inte särskilt exakta. Ett av dessa alternativ är ljusstestet, där ett brinnande ljus placeras ungefär en meter från testpersonen. Den som kan blåsa ut ljuset från det här avståndet har en utmärkt lungvolym. Ett andra testalternativ för privat bruk är ballongtestet, där testpersonen blåser in i en ballong en gång. Påfyllningsnivån på ballongen ger information om den expiratoriska vitala kapaciteten, som kan vara en indikator för de individuella volymerna i lungorna.